Onsdag kväll.
En del hänger på kåren, en del har kollat på fotboll, kanske har folk gjort båda.
Jag gör inget speciellt.
Tittade lite i min nutritionsbok och insåg ganska snart att molekylkedjorna var fruktansvärt obegripliga så det var lättare att storstäda min lägenhet.

Och på "molekylnivå" insåg jag:
Att rostade sojabönor faktiskt kan gömma sig på en trasmatta.
Att alla små prislappar jag klippt bort från kläder indikerar att jag faktiskt har shoppat över min budget denna månad också.

Att det är en dag kvar till csn dimper ner.
Att det borde vara pantflaskor värda ett stort äggpapket och lite nötter under min diskbänk.

Att hur väl jag än bäddar så delar sig lakanen och mina fötter gosar in sig under varje morgon istället för över.
Att två av mina växter har bestämt sig för att självdö.
Att stryka kläder är totalt överskattat.  

Att spolights i taket är snyggt men dyrt för de går alltid sönder
Att när jag lyfte ut moppen ur städskrubben så smet en liten spindel ut som jag var tvungen och rädda.
Lockade upp den på ett kuvert, öppnade fönstret som flög upp med en smäll och svusch så fladdrade spindeln iväg.
Undra om den klarade sig?
Nåja min tanke var god i allafall.

Så nu luktar det grönsåpa och jag inser att min onsdag är händelselös.
Och om jag kunde ha samma fokus på glukos, lipider och markofager som jag har på smulor, dammtussar och fallskärmsreflexen hos spindlar så skulle jag vara riktigt "molekyl-smart" nu.
Men nej.

Minifilosofi: Att skaffa sig framförhållning tar tid.
/Lena