International / President's dinner

HEJ!

nu var President's dinner avklarad. Det var en annorlunda upplevelse, men annorlunda bra antar jag. Det var väl kanske inte det roligaste jag vart med om i hela mitt liv men man fick klä upp sig och man träffade mycket nytt folk. Så allt som allt så var det riktigt "najs".

Som ni kan se på bilderna så hade jag en silver/grå klänning och en silver sjal på mig. Jag var väldigt nöjd med hur jag såg ut, iallafall tills jag kom utanför dörren och det var -15 grader ute och jag insåg att valet att inte ha strumpbyxor nog inte var det bästa beslutet jag fattat i mitt liv. Elisabeth hade på sig sin fina nyinköpta klänning.

Vi fick så och vänta på bussen ett bra tag, vilket mina ben tyckte mindre om när vi väl kom på bussen så hade jag ingen känsel i tårna. Men men... väl framme på stället där middagen skulle hållas blev vi serverade Hallonbål (utan alkohol), det var även då vi fick våra namnlappar. De hade fåttt för sig att jag var från Indien så på min lapp stod det; Angelica Korse, India. Jag protesterade, och till min glädje så ändrade de snabbt India till Sweden. Min lycka var gjord!
Vi blev tillsagda att gå in i matsalen, där det var dukat upp massa bord med fina dukar och bestick. Man fick sätta sig vart man ville och vi hamnade vid Mark (UK), Ken (Holland), Henrik (Sverige) och nån kille från SydKorea. Vid vårt bord satt även lite annat folk, bland annat en liten kinesisk man som var helt bedårande. Han hette Teh-Kuang Chang. Han hade vart i Uppsala, han hade antingen studerat där eller bara var å besökt Dag Hammarskölds grav... antingen det ena eller det andra eller både och. Han var en liten söt man som efter middagen gav oss sitt visitkort.

Själva middagen, alltså maten, var inte så mkt att hurra för. Det var buffé med äcklig mat... nån slags sallad, nån köttgryta, nå bröd och nån soppa... Det var inte alls gott och man hade ju förväntat sig lite mer stil när det var President's dinner... men icke. Presidenten, Jo Ann Gora, höll tal, hon var inte så duktig på att hålla tal.

En liten skoj anmärkning som nog är värd att nämnas är att igår, efter middagen, när vi hade förflyttat oss till dansgolvet så föll Ken, en av grus grabbarna, ner på knä framför mig och friade... Jag svarade NEJ! Han blev ledsen men frågade i nästa andetag "where is Elisabeth?".

Vi fick även ta ett professinellt kort med President Gora, så snart kommer jag väl lägga upp ett kort där jag, Elisabeth, Stephanie och en kille från Etiopien står med P.G framför brasan och ser vackra ut.

Det var allt för mig för denna gången. Kika snart in igen för mer uppdateringar kring livet i Amerika.

Kram Angelica

PS. Jag var stolt över Filip och Fredrik när de slog Sven och Stina Wolter i På Spåret i fredags!!! Såg detta på webb-tv igår.

    

En ny vecka, nya upplevelser

Ja så har då en ny vecka börjat och jag har inte mycket nytt att tala om. Helgen var relativt händelselös... det var för kallt för att ens våga sig utanför huset. Termometern nådde ner till -17 C. Men det var vackert som en dag ute så man fick sitta i fönstret och kika ut.

Natten till fredag, pga kyla, stannade vi inne. Men tur var väl kanske det med tanke på vad som hända skulle. Vi fick nämligen påhälsningar av en narkotika påvekad tjej som hade villat bort sig i korridorerna här på Shively. Det blev en mycket händelserik kväll som slutade med att campus polisen fick komma och hämta tjejen eftersom hon uppenbarligen inte kunde ta vara på sig själv och inte hade någon aning om vart eller vem hon var. Vill dock påpeka att detta inte är nått som har hänt oss innan och som vi med stor sannorlikhet aldrig kommer att få uppleva igen- Ball State är ett drogfritt universitet!

Men som sagt, en ny vecka och denna inleddes med Martin Luther King Jr day på måndag. Vad detta innebär har jag ingen större aning om, men är ni intressearade så klicka här: http://www.mlkday.gov/ det enda sättet denna dagen påverkade mig var att vi var lediga från skolan så man fick sig lite sovmorgon. Men enligt skolmailen som kom dagarna innan MLKday så verkar det vara en dag då människor sträcker ut en hand och hjälper till i samhället. Ett bra initiativ! Kanske nått som vi i sverige borde ta efter, hjälpa till lite i samhället. Dock så har vi väl inte samma behov som finns i USA för volontärer och volontärarbet, eller?! Ja det var iallafall bara en tanke.

Imorgon skall jag gå till Yuhas room, uppkallat efter Yuhas, för att lyssna på en föreläsning om livet i Panama. Detta för att tjäna "extra credit" i min Intercultural Communications kurs. För ni förstår, i USA och på amerikanska universitet kan man skaffa sig extra poäng, som väger upp ens betyg, genom att göra dessa "extra credit" uppgifterna. De har alltid att göra med ens ämne och innebär oftast en liten extra ansträngning från elevens sida. Men de är bra att göra om man, som jag, har vart sjuk och missat lektioner. För att missa lektioner drar ner ens totala poäng i kursen som i sin tur bestämmer ens betyg. Allt är mycket komplicerat och ganska så orättvist när man tänker på det, men jag är inte i USA för att starta en revolution så jag låter dem hållas.

På fredag är det "Ball State University International Dinner", även kallad President's dinner. Detta för att the president of the university vill hälsa oss internationella studenter välkomna till Ball State. Det är en fomell tillställning så både jag och Elisabeth kommer ha finkläderna på och håret uppsatt. Det som oroar oss är hur formellt det kommer vara, förväntar de sig att vi skall ha "prom dresses" på oss? Eller kommer det att räcka med min 129 kr klänning från GeKås som jag handlade just för detta tillfället i höstas? Nu har jag iallafall inte så mycket val utan kommer få gå i min GeKås-blåsa vare sig det passar sig eller inte, för tid att handla nått nytt har jag då inte. Denna veckan är fullspäckad som den är.
 
Imorgon har jag Intercultural communication, sedan så är det Panama-gejjen i Yuhas room. På kvällen har Christian Campus House release party för deras nyinspelade skiva, så dit skall jag. Kanske man får en gratis t-shirt?! (Amerikanare tycks tycka om att ge bort t-shirts, vi fick 2 st redan under orientation week, och sedan kommer det ständigt mail om "kom på basket och få en gratis t-shirt", så vem vet, kanske CCH också tycker om att ge bort t-shirts!) På torsdag är det först Society & family och sen Social Psychology på eftermiddagen. Kvällen är planerad för studier. Fredag, innan PD så har jag även här fullspäckat schema. Intercultural communication och sedan skall jag på hälsoundersökning på eftermiddagen.

Amerikanare är nästan värre än Australienare när det gäller det här med hälsan. I Australien, när jag skulle flyga in med planet från Singapore så blev vi besprutade med nått slags medel för att vi skulle vara" rena" när vi kom in i landet. I amerika så bryr de sig inte så mycket att man är ren när man anländer men sedan börjar cirkusen. Man skall då ha tagit alla världens sprutor, vara frisk som en nötkärna och vara villig att lägga ut ett stort antal dollar på diverse kompletterande sprutor och mediciner som man missat att få med sig från hemmaplan. Det hela kan resultera i en dyr räkning, men jag funderar på om man inte kan skicka kvittona till sitt försäkringsbolag så löser de ut en? Fortsättning följer angående denna fråga.

För att inte ha så värst mycket att skriva så tycker jag att jag fått ihop ett relativt långt inlägg.

Här kommer förresten lite nya bilder som togs en solig, men kall dag, när jag och Elisabeth var ute och vandrade i trakterna kring campus.


Enjoy!

                     

Amerikansk sjukvård

Hej,

tänkte nu när jag äntligen är tilbaka från min lilla "sick-period" blogga lite om den amerikanska sjukvården.

Vill börja med att påpeka att jag självklart bara har upplevt den delen av den amerikanska sjukvården som klarar sig gott och väl, den delen dit folk kommer som HAR sjukförsäkring och ett försäkringsbolag som är villiga att ställa upp för en in time of need. Den andra delen, den där folk får sitta blödandes i timmar med skotthål i huvudet har jag inte upplevt, kanske för att jag befinner mig i ett relativt lugnt samhälle, kanske för att jag har sjukförsäkring. Ett måste i USA.

Iallafall så kan jag glatt meddela att om man har sjukförsäkring så blir man väl omhändertagen. Jag har nu varit fram och tillbaka till Ball State Health Center, Ball Memorial Hopistal och Ball Women's clinic och har inte upplevt några slags problem, och alla har varit mycket hjälpsamma. Visst har man fått svara på frågan "do you have health insurance" var och varannan minut men det vill väl inte hamna i en sits där det blir så att de inte blir ersatta för de kostnader de lagt ut på en. Kan iallafall, om du mot all förmodan går och blir sjuk i USA, rekommendera att ha sjukförsäkring, för det lilla kortet kan ta dig lååååångt mycket längre än ett "pretty please".

Kan också meddela att det inte var influensan som jag råkat ut för, men att ingen tycks veta riktigt vad det är- fast jag lever och det är det som räknas.

Over and out!

Influensa

Hej,

jag har råkat ut för universums värsta influensa och kommer inte kunna skriva på ett par dagar. Anledningen till att jag överhuvudtaget har kommit upp ur sängen nu är för att mamma ringde och tyckte synd om mig.

Vi hörs om några dagar när jag återhämtat mig.

Ha det gott och håll er friska.

/Angelica

                             

Första skoldagen

Hejsan,

jag vet då inte vad som har tagit åt "arg student" men det var då ett onödigt inlägg.

Och jag håller med Jennifer, detta är inte en akademisk avhandling utan en blogg- där får man vara inofficiell och inte använda helt korrekt språk hela tiden.

Så, snälla "arg student" hitta nått annat att ta ut din ilska på, eller gör det i tystnad åtminstone.

Nu till min blogg och nästa inlägg!

Hade första skoldagen igår. Det var mycket spännande men ack så nervöst! Fösta lektionen var Intercultural communication och den började kl 12:00. Vi var ca 80 pers i klassen vilket gjorde att man snabbt sjönk in i en i mängden och inte kände sig så utpekad som "the foreign student". Läraren var helskön och brydde sig inte  om vad vi kallade han. Man har ju annars hört att i USA skall man kalla sina lärare för Professor eller Mr eller Sir. Men nej, inte han inte, han sa "you can call me "the man at the front of the classroom" for all I care". Skön snubbe.

Klockan 18:30 hade jag sedan nästa lektion som var "Young Adult Litterature". Det verkar också vara en mkt intressant kurs, dock är den riktad mot lärar studenter och den kategorin faller jag inte i längre. Även här var läraren en man som inte var så korrekt och tyckte vi kunde kalla han lite vad som.

Jo, en sak innan jag kilar, jag har sett massa amerikaner på campus som far runt i sin pyjamas. Kanske nått man kan annama på HH när man egentligen inte orkar gå ur sängen men har lektioner hela dagen?

Ha det gott!!

Hälsningar Angelica


Framme!

Hej alla!

Ja då var man äntligen framme i Muncie, Indiana. Har varit här nu i 4 dagar men det känns mer som 4 månader, det är så många intryck och så mycket som man skall ta in, lära sig och komma ihåg... det mesta var en enda röra till att börja med men nu börjar man se ljuset i slutet av tunneln, eller hur man skall uttrycka det.

Resan hit gick bra men visst var det vissa missöden som man inte riktigt hade räknat med, men va sjutton, men klarar sig alltid! Så länge man står stadigt med båda fötterna på jorden och inte låter ett försenat plan och en missad buss rubba en så klarar man sig allt i alla väder.

Så vad har jag gjort sedan jag kom till Muncie och Ball State? Kom fram på onsdagskvällen och kraschade mer eller mindre i sängen utan vidare reflektioner över varesig livet eller Ball State. Men redan klockan 8 på torsdag morgon så började allvaret och det var dags för "Orientation week" (en "week" som bestod av 2 dagar). Med Orientation week menas att man får massa information om allt från försäkringar till hur man klär sig i kallt väder. Det var en upplevselse, men kanske lite väl mycket information på en för kort tid. Men jag antar att det skall vara, som namnet avser, en vecka och inte komprimerat ner till två dagar. Men det funkade det med.

Fredagen bestod mest av att man skulle "catch up" i det man missat att göra dagen innan, som att lämna in sitt pass, sin försäkring och ens visum för att de på skolan skall kunna kopiera dem. Sedan bar det av, för oss som var undergraduates (alltså vi som inte har tagit en universitetsexamen ännu) att gå och prata med våra academic advisors. Jag fick träffa Reed som gjorde allt för att hjälpa mig så att jag kunde komma in på de kurser jag ville läsa. Dock lyckades han bara i 2 av de 4 fallen, detta för att de två kurserna jag ville läsa inte gick på våren. Dock fick han in mig på en kurs i Young adult literature som egentligen redan var fullsatt. Men skam den som ger sig.

Vad kan man mer berätta om såhär i början? Jo, jag kan berätta lite om vilka andra länder som är representerade här på skolan. I min grupp av nyanlända studenter så finns det Syd Koreaner, Kineser, Brasilianare, Indier, Tyskar, en kille från turkiet, en kille från Holland och en kille från england. (F.ö så frågade englandskillen under ett av våra "möten" om hur det blir med hans stavning, "accepterar de brittisk stavning i USA?". Vi andra tittade på varandra och tänkte tyst för oss själva "om ändå det var vårt enda huvudbry!"). Alla man pratar med är otroligt trevliga och tillmötesgående, för man är ju i samma situation. Dock har man inte mött så många amerikanare eftersom de anlände först idag, i dröser, efter att ha varit hemma och firat jul med, kanske, mamma och pappa.

Tror detta var allt för mig nu, klockan är ju trots allt 22:54 och imorgon börjar studierna på allvar med Intercultural Communication klockan 12:00- 12:50. Sedan har jag en lucka innan min kvällskurs i Young Adult Literature börjar klockan 18:30-21:30.

Ha det gott och skriv gärna en kommentar om du har nån fråga eller nån synpunkt.

Hälsningar Angelica

PS. Jag tar upp ämnet "amerikanare" en annan gång eftersom dessa behöver ett helt eget inlägg ;)

Välkommen till Högskolan i Halmstads blogg om utlandsstudier!

Snart börjar Angélica blogga från USA. Hon läser språkprogrammet och studerar under våren 2008 vid Ball State University.

Nyare inlägg
RSS 2.0