Hejsan,

nu har jag då även sett Hillary Clinton live och i egen hög person. Det bev så att jag faktiskt tog mig dit tillsammans med Elisabeth och hennes friendship family/person Karen. Men innan vi fick gå in och se Hillary fick vi stå i snålblåsten och kylan i en kö som utan tvekan var 500 m lång. Och innan vi fick gå in på Muncie Central High School så fick vi gå igenom en säkerhetskontoll- precis sådan man får gå igenom på flygplatsen. De letade igenom våra väskor och man fick ta fram kameran så att de kunde se att man inte hade en atrapp som man skulle smälla av där inne. Och såklart, även om inte metalldetektorn pep när jag gick igenom den, så blev jag undersökt med en sådandär pinne som de drar uterfter kroppen på en... ibland undrar jag om de gör det för att jag är "svart"!!?

Iallafall vi fick oss relativt bra platser och efter en ca 40 minuters försening steg då Hillary upp på scenen till folkets jubel. Hon var iklädd en gul kavaj och svarta byxor. Hon hade mycket vettigt att säga, men som Karen påpekade så är det ju en sak att stå och säga det och en helt annan sak när/om hon kommer upp till Vita Huset att genomföra det, inte bara för att hon kanske bara talar tomma ord ibland utan att hon faktiskt också måste ha senaten med sig i ryggen för att få nått gjort överhuvudtaget.
Men det var vid ett par tillfällen som jag vände mig till Elisabeth och viskade "what?" under tiden Hillary talade. Ett av tillfällena var när hon pratade om att USA måste tillverkar sina egna stridsvapen och inte låta de företag som bygger vapnena att flytta utomlands för billigare tillverkning. Då sa jag till Elisabeth "vore det inte bättre om de satsade på fred istället för på krig?". Sedan sa hon också en sak som upprörde mig mycket, även om detta nu inte tas in context utan out of context så sa hon "You will not see me holding hands with the Saudi's". Till detta ställde sig hela salen upp och klappade och visslade. Hmm...

Ja ja, det var iallafall spännande att se en president-kandidat i verkligenheten och om hon nu blir USA's nästa president så kommer jag kunna skryta med att jag sett en amerikansk president i verkligheten.
Hörde även rykten om att Obama skulle komma till Muncie om inte så länge. Hans folk har redan öppnat ett kontor i "the village" som ligger på Campus och ryktena går att han kommer komma hit och tala till folket. Då har Karen lovat att ta med oss dit och att vi skall försöka vara där lite tidigare så att vi får lite bättre platser.

Ha en trevlig helg!

Angelica

Imorgon kommer Hillary Clinton till Muncie. Hon kommer att tala vid en av gymnasieskolorna har i stan. Men jag tror inte jag kommer ta mig dit, det kommer vara grymt mycket folk dar och med tanke pa min ringa hojd av 150 cm sa lar jag inte se ett smack. Men det ar lite speciellt att hon kommer hit.

Ha det bra!

Halsningar Angelica

PS. Har hort att jag och Elisabeth kommer "bytas ut" mot tva nya studenter fran Sverige till hosten. Skoj! Om det ar natt ni undrar over sa ar det bara att skriva pa kommentarerna har i bloggen eller sa kan ni fraga Rebecca eller Ulf om min mailadress.

Imorgon bitti kommer det finbesök til Ball State. Det är f.d president Clintons dotter Chelsea samt killen som spelade Sam i Sagan om ringen, Sean Astin, som kommer för att, såklart, söka stöd för Clinton administrationen.

Vet arligt talat inte vem jag stöder, men nån av Obama o Hillary får det ju bli.
Men jag säger som de amerikanska tidningarna "is America ready for a smoking president?"

Ha det gott alla och hoppas våren kommer till Halmstad snart.

Hälsningar Angelica

Hejsan alla,

sitter har pa biblioteket med ett tangentbord som inte har de tre sista bokstaverna i det svenska alfabeter pa det, sa darfor kommer detta meddelande se lite underligt ut.

Iallafall, vad har hant sedan senast jag skrev...? Jag har skrivit en tenta i Social Psychology. Vet inte om jag har skrivit om de tva (for mig) nya  systemen for att skriva tenta i USA. Har finns ett satt som heter InQuisit dar man sitter vid en dator och skriver sin tenta- oftast med "multiple choice questions". Det andra satter ar att man har ett "bubble sheet" dar man far fragorna (aven har multiple c) pa ett separat papper och sedan maste fylla i ratt bubbla pa svarspappret. Det ar en helt vetenskap att klura ut vilka bubblor man skall fylla i, for tro mig, det finns ett antal att valja pa.  Iallafall mitt Social Psychology test var pa InQuisit och jag tyckte da jag hade pluggat sa mkt som man behover for ett multiple choice test, oftast kan man anvanda gamla goda uteslutningsformagan om man ar osaker. Men icke sa nicke pa detta provet... eller jo,  men det var sa manga alternativ som var sa lika... de forsta 14 fragorna, av 50, sa satt jag bara och forbannade mig sjalv for att jag inte pluggat nog. Och sa klart var det ju pa dessa fragor som jag hade mest fel pa. Men jag lyckades skrapa ihop 72%, vilket ar ett stadigt C- vilket ar ok.

(Ett antal dagar senare)

Ja nu skriver jag fortsättningen på detta mail och som ni kan se så sitter jag nu vid ett svenskt tangentbord (länge leve å,ä och ö).

Iallafall idag är det Påskdagen och inte ett påskägg så långt ögat kan nå. Tror inte precis universitetet har lagt ner någon större energi på att påskpynta, men men.... Som sagt, inga påskägg för mig i år. Men jag pratade med mina amerikanska kompisar Kimbra och Nikki i fredags och de gav mig iallafall en liten muntlig upplevelse av den amerikanska påsken. Lamm eller kalkon eller kyckling skall man äta, och så klart (tydligen säger jag som är ägghatare) en massa ägg. Sedan går man på Easter egg hunt runt trädgården för att hitta allt godis som påskharen har lämnat efter sig. Men nån påskkärring verkar man inte gå, fast jag glömde faktiskt att fråga dem om det, och att berätta om den traditionen i sverige. Får ta det på måndag när jag träffar Nikki igen.

För övrigt så har inte så mycket hänt i Muncie i det senaste. Fast det viktigaste har hänt- VÅREN HAR KOMMIT! I torsdags och fredags var det soligt och fint ute men i lördags började dagen lite si och så med snö men framemot eftermiddagen och efter otaliga timmar på Mincie Mall för mig och Elisabeth så tittade solen fram och det blev en vacker soldag. Jag, Elisabeth och Leena (från Finland) tog med oss fotbollen och gick till en gräsplan och sparkade lite boll. Till detta skall de väl nämnas att jag inte någonsin har spelat fotboll, varken i lag eller så mycket för nöjes skull. Så medans de två andra var uppe på 10 och 12 i "klockan" så kämpade jag med mina 5. Men skoj va det och det var skönt att vara utomhus i solen.

Vet inte vad mer ni vill veta, ni får skriva frågor om det är nått. Allt hönder liksom nu på autopilot så det som verkar normalt för mig verkar kanske jättekonstigt för er. Oj, tänk att jag har kommit in så mycket i det amerikanska livet att saker är normalt. Oj oj oj!!

Nu sitter min roomie Elisabeth och pratar över Skype med sin familj. Hör det nämns grillning och köttbullar från påskfirarna hemma i sverige. Va underbart det låter. Själv blir det väl nått onyttigt från restaurangerna här nere i LaFollette och till kvällen kanske de serverar nått påskigt på American Buffetm, annars blir det väl onyttigt igen. För det skall jag säga er, tror inte det spelar nån roll vilket campus man är på i USA så kommer maten utan tvekan vara fettig, flådig och relativt onyttig.- så vidare man inte vill knapra sallad som en kanin hela dagarna i ända. Så man får vakta figuren som en hök- annars gäller hårdträning när man kommer hem.

Nu skall jag ta tag i dagen och försöka få i mig lite lunch innan dagen börjar riktigt med läxor i både Young Adult Literature (böcker som skall läsas) och Society & family (assignment #3 där man skall bestämma vad som händer men mannen och kvinnan och deras lilla barn i en fiktiv skilsmässa). Sedan skall jag göra en extra credit uppgift i Social Psychology för att få upp mitt betyg lite.

Ha det så bra alla där hemma i sverige.

GLAD PÅSK, HAPPY EASTER!!!

Hälsningar Angélica

Hejsan alla,

kan tänka mig att ni sitter som på nålar nu. Hur har det gått för Angelica i Chicago, kom hon sig hem helskinandes, drunkade hon i all ost i Chicago-style pizza?

Jag har alla svaren plus lite till.

Det gick bra för mig i Chicago. Jag kom helskinandes hem och nån Chicago-style pizza blev det inte.

Låt mig gå in i mer detalj.

Vi skulle egentligen åkt till från Muncie redan på lördag men eftersom vädret förvandlades från vacker vårdag till hemsk vinterdag på några timmar så bestämde vi oss för att åka på söndagen istället. Så jag och Elsabeth fick sett Andra Chansen på SVT.
På söndagen, runt 14-snåret, bar det av mot South Bend Airport för att ta tåget därifrån till Chicago. Vi fick sjuss av Katy, en tjej som går i Elle's rit/teckningsklass. På vägen till South Bend såg vi vår allra första AMISH. Det var så spännande, (för er som inte har mkt koll på Amish- jag har egentligen ingen koll jag heller, kolla in länken, klicka på AMISH). Iallafall, vi såg en häst och vagn och sedan såg vi en man som stod med sin häst och vagn. Elisabeth tog kort, skall se om jag kan få dem av henne.
Iallafall, vi missade 17-tåget så fick åka hem till Katy och sitta där ett tag tills 19-tåg avgick. Vi kom fram i Chicago ca 21 och traskade mot vårt hotell som inte låg så långt från stationen och bara på en sidogata till Michigan Avenue, som är den stora gatan för märken som Burberry, Disney Store, Nordstroms och Niketown. Så vi bodde väldigt centralt. Redan när vi kommit på vårt rum anade vi oråd, det var iskallt och det visade sig att elementet var trasigt, så efter att ha legat och huttrat i ca 3 timmar fick vi byta rum. Där var det varmt och gott :)

Måndag: Vi började dagen en promenad ner Michigan Ave- vi passerade "the bean" (kolla in korten så förstår ni) och kom till slut till Field Museum där de visade Sue, världens mest kompletta skelett av T-rex. Det var häftigt, men för övrigt var det inte så bra på museet- antagligen för att det var "Second Monday Free" vilket innebär att affärskedjan Target går in och betalar admission, inträde, för alla som besöker Field Museum den andra måndagen i månaden. Så det kryllade av skolklasser där ungar skrek och förde allmänt oväsen. Så efter ett par timmar med ringande i öronen gick vi därifrån. Vi vandrade längs Michigan lake bort mot piren där vi bestämde oss för att åka upp i pariserhjulet. Jag kan meddela att jag var livrädd och uppmanda Elisabeth bestämt att inte röra en fena. Hon lydde nästan, hon hasade sig fram och tillbaka på sätet som hon satt på för att kunna ta bilder. Jag skakade mest men fick mig några fina bilder jag med. Väl nere på fast mark igen gick vi runt lite på piren, men det mesta var stängt, inte säsong antar jag. Vi åt tillsist middag på en italiensk restaurang- jag åt pasta och unnade mig även att glas vin. Sedan gick vi hem och la oss.

Tisdag: Vi tog oss till Lincoln Park Zoo där vi kunde skåda allt från tigrar till kossor. Det var skoj, men lite kyligt och min kamera började strejka p.g.a dåligt batteri. Efter the zoo tog vi oss vidare till Andersonville, svensk kvarteret kan man väl kalla det. Där vajjade svenska flaggan i var å vartannat gathörn och vi besökta Swedish American Museum Center där vi fick se historien om invandringen av svenskar till usa. Det var väldigt spännande och de hade en lite shop där vi köpte lite svenskt gotta och en mugg var. Sedan gick vi till en liten, antar man kan kalla det en gammaldags svensk speceri-affär. Man handlade praktiskt taget allt över disk och jag köpte mig 4 PRINSKORVAR att knapra på- jag var i himmlen :) Vi hade även tänkt äta lunch i Andersonville, få lite svensk mat i oss men restaurangerna som påstod sig servera svensk mat- ne pyttsan heller. MacNCheese... besvikelse.
Så vi begav oss downtown igen och gick på Water Tower/Macy's och åt. När man gick in på food court(en) så fick man ett "kreditkort" som man gav till kocken i den disken man ville äta från och så drog han det. Men kunde äta från olika ställen och alla kostnader lades på kortet som man sedan lämnade till kassörskan när man var klar och ville gå därifrån. Då drog hon det och fick upp totalsumman som man betalade på valfritt sätt. Vet inte riktigt vad vi gjorde efter det, tror vi kollade lite affärer i Water Tower och sedan gick hem- middag på Burrito Beach.

Onsdag: Upp tidigt för att fara till Lina Bjelkenäs i Lemont. Tåget dit tog ca 50 minuter och det var en lugn tågresa på dubbeldäckartåg. Lina körde oss till IKEA, men inte innan vi gjort strip mall(et) tvärs över gatan osäket. Där handlade jag. Sedan var det lunch på IKEA- mumma. Jag åt till och med kokt potatis, tänk er det! En snabbis i sverige-butiken på IKEA som hade ovanligt lite att erbjuda. Köpte mig en kokbok och bilgodis som jag skall ge till min friendship family. Lämnade Lina vid 14-tiden och åkte tillbaka till Chicago. Gick på Art Institute- triiiiiist om man inte är konstintresserad. Men visst att se Monet-tavlor va väl lite speciellt. Sedan gick vi nog hem, åt kina take out till middag och somnade gott.

Torsdag: Sista dagen och den spenderade vi på State street där i shoppade loss rejält. Old Navy, American Eagle, Forever 21 och Charlote Russe. We like it! Vdret var underbart så vi satt i Millenium park och lapade sol i 1 ½ timma innan tåget mot South Bend avgick kl 17. Katy och henes kille Dakota kom och hämtade upp oss och väl hos Katy var det fest. Vi insåg dock snabbt att vi var lite i det äldsta laget, de flesta som var på festan var knappt ver 20-strecket. Men vi festade på för glatta livet och kom oss väl i säng runt 3-snåret. Vaknade upp lagom go i skallen på fredag och Dakota körde oss till Muncie vid lunch.

Det var våran tripp till Chicago/South Bend.

Vi hade skoj men Chicago är ingen stad jag kommer längta efter att återkomma till. Hade nog för höga förväntningar, så blev besviken. Men det var skönt att komma från Muncie ett par dagar- där i låg det stora plusset med resan!

Hoppas ni får en glad påsk hemma och se upp så ni inte får en påskkärring i nyllet.

Här firar man nog inte påsk så stort, iallafall inte på universitetet. Dock är det St. Patrick's day idag, man måste bära grönt annars får folk nypa en. Jag bär stolt min gröna tröja och har än inte ens sett nån bli nypt, fast de inte haft grönt på sig.

Kramar från en-idag-grön-Angelica