Det nya året börjar med...

Plugg! Det är sannerligen svårare att plugga hemifrån än på fina stadsbiblioteket i Halmstad. Så många att träffa, så mycket annat att göra! Börjar dock få klarhet i konsumentbeteende och andra delen av e-handel och internetmarknadsföring. Jag glömde faktiskt och berätta om en av mina senare, men kanske den bästa julklappen....Ni som har läst bloggen vet att vi hade två stora rapportinlämningar innan "lovet". Varav den ena var i e-handel och var verkligen jättejobbig. Vi satt uppe till kl 23 kvällen innan för att bli klara med både rapporten och redovisningen. Själv tyckte jag att rapporten hade så otroligt mycket finslip kvar, och vi hade knappt minimum på antal sidor, men tillslut så fick de liksom bara vara som det var, och vi bara "körde" så att säga. Några dagar efter jul fick vi ett mejl från Christer (vår lärare) om att det bara var två av 15 grupper som fått VG utan komplettering, och de flesta hade fått G med komplettering (att man får lägga till lite som saknas, eller förbättra i rapporten). Jag antog att vi fått G med komplettering eftersom jag var så osäker på vår rapport, och fick lite smått panik eftersom kompletteringen skulle lämnas in dagen emellan mina två tentor!


Dagen efter vi fått detta nervkittlande mejl ringde Rutan och väckte mig (runt 11-tiden).

•-         Emilie, har du läst din mejl?!

•-         Neeej, jag vakna precis..

•-         Ahh! Vi har fått VG!!! Utan komplettering!

Hallelluja, praise the lord! Kunde jag få en bättre julklapp? I de ögonblicket kändes det i alla fall inte så! Ni kan inte fatta hur glada jag (vi) blev! Jantelagen i all ära, men jag känner mig faktiskt jätteduktig när jag tänker på det, och jag vill dela med mig av min lycka!


Nog med skolsnack. Mitt nyår blev väldigt lyckad. Kanske inte lika röjig som förra året, men maten var god, sällskapet trevligt och skumpan flödade! Jag var även glad att Paolo var där, man kan nu säga att han är min "plus one". Så jag begav mig faktiskt till hans hemtrakter i Dalarna från måndagen till onsdagen. Det var en småstadsidyll med många röda stugor med vita knutar och otroligt naturskönt. Det bitterljuva i denna saga är att Paolo har åkt till Brasilien, där han ska vara fyra månader, så det var med hjärtat i halsgropen som jag sa adjö till min man på Arlanda. C'est la vie som man säger, kärlek övervinner väl allt? och vem vet, kanske blir det en liten resa till Brasseland i vår också. Time will tell!
i dalarnagott nytt år!
utsikt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback