Nu regnar det.

Faktiskt.

Och hade det inte varit för att hela köpcentret där jag jobbar attackeras av sockerberoende shoppoholics så hade tanken på filt och film hägrat.

Men varje kväll när jag kommer hem så flappar ögonlocken, för jag är så trött.

I dag har jag blivit utskälld för att vi sålde för dyr glass (men gå då och köp en rinnig vattnig sörja från en viss hamburgerkedja, ät den och undra varför den inte smakar glass).

I dag har jag blivit utskälld för att vi inte hade servetter framme som folk kan bara kan trycka ner i fickan (men om inte jag tänker på slösandet och miljön, vem ska då göra det? De får ju servetter bara de frågar...)

Idag har jag blivit utskälld för att en liten prick av päronsmak hamnade på den vita gräddiga mjukglassen (ingen kommentar, eller jo, men herregud!)

Sockerberoende shoppholics attackhandlar.

En arbetsdag kvar, ledig en vecka för att sticka till havet och kajaka, sen fyra arbetsdagar till - sen är det över. Tack och lov.

Jag saknar studierna.

Jag saknar Halmstad, igen, eller fortfarande.

Att jag är ruskigt trött kan också bero på att jag i tolv timmar i går tvättade väggar i ett kök, sandpapprade, maskerade och målade dem. En överraskning, en födelsedagspresent till en vacker människa.

Tack Mia för att du hjälpte mig:)

Det kan bero på det...

Dags att ta igen sig, vilket betyder att jag ignorerar målarfärgen under fötterna och går och lägger mig i stället.

Minifråga: Måste människor bli så arga, det är ju bara glass?

/Lena