En sådan trevlig dag.

Sov som en stock natten till denna onsdag, kom inte för sent.

Fina klasskamrater som man inte hade sett på två veckor.

Gudomlig föreläsning (jättebra föreläsare), känner mig lyrisk efter att verkligen få läsa det som man vill läsa om.
Ni fattar, nu läser jag kurser som är roliga, intressanta, givande på ett sätt som de grundläggande kurserna inte kunde tillföra. För vissa kurser är just bara det - grundläggande. Det svåra blir att lista ut vilken kurs som är den tyngsta, vilket man brukar känna på direkten. Men nu blir det svårt. Riktigt mycket att göra, men det gör inget:)

Sol.

Snön smälte bort och krokusarna ser ut att ha överlevt den kalla misshandeln.

Tränade och njuter av att benhinnorna inte ger sig till känna längre, så sjukgymnastiken och mina superskor har givit resultat.

På lektionen idag fick vi göra ett slags personlighetstest, som visade vilken slags inlärningsförmåga man hade (för att förstå hur andra lär sig saker) Tydligen var jag visuell, lär mig dels genom att skriva och använda ögonen till att syna grafer och rörelser. Detta ska man sen kunna applicera när man coachar andra att göra saker. Vi är alla olika och behöver olika input för inlärning.  

Ett annat test visade vilka färdigheter man hade som person som var överhängande och hur jag skulle kunna tänkas använda mina tillgångar som coach och ledare.

Tydligen skulle jag bli en bättre demokratisk och humanistisk ledare än en auktoritär ledare.

Så sjukt intressant. Fortfarande lyrisk:)

Jag ska sätta en mysig punkt för kvällen genom att kolla på film, bäst att passa på innan allt sätter igång på allvar.

Testet visade att miniLena är: Språklig, visuell, social, intuitiv och ganska logisk.

/Lena  

Påsken är över, jobbet är jobbat och ledigheten är förbi. Det har snöat konstant sen jag kom till Jönköping i torsdags.

Jag sitter och tittar på mitt preliminära sommarjobbsschema och undrar hur många dagar jag kan stryka så att jag kan ägna mig åt den sommarkurs jag sökt i stället.
Jag har sökt en kurs i havskajaking som jag ser fram emot mer än något annat och då behöver man ju en massa lediga dagar att havskajaka på, för att öva menar jag.

Jag gick i alla fall på en ytterst vintrig liten promenad utmed Vätterns strand i morse med en vän, fascinerande med alla isformationer som uppkommit när det blåst vatten över buskar och träd. Sänder dock lite första hjälpen-tankar till alla krokusar.
På eftermiddagen blev det gymmet en sväng. Jobbigt nog tyckte halva Jönköping att det var en god ide också, de drevs säkert dit av dagar fyllda av påskgodis.
Fick köa till varje maskin och den gemytliga känslan av att nästan vara ensam med vikterna var raka motsatsen. Suck och stön och folk var irriterade.

Jag lovar att idag var den dagen som alla hade bestämt sig för att börja deffa inför sommaren:)

Var hemma hos en kompis och kollade på film och insåg att det är trevligt med projektorer, vem behöver biografer? Varför ska man samsitta med andra människor i en stor salong när man kan ha det mysigare hemma?

Alla godispåsar som prasslar och folk som skrattar på helt fel ställe. Godiset som är ruskigt dyrt och den överhängande rädslan av att bli innebränd för att man var noga med att få platsen i mitten på mitten. Och dessutom inte att förglömma är att jag, just jag hamnar alltid bakom den längsta människan och utvecklar snabbt nackspärr och akut diskbråck.

Allt man behöver är en fin, vit vägg och en projektor som kostar multum.

Nä ska nog försöka spara till en kajak i stället.

Morgondagen blir intressant, ska tuffa med brödbil (gratis) klockan halv fem på morgonen till Getinge, får se om jag lyckas hinna med en buss till halmstad eller så blir det att fördriva tiden med att... ehh snåltitta på tidningar på Statoil tills det kommer en ny.

Efter det ska jag stressa till sjukgymnasten och sen var det tal om Gokartkörning, det kan ju bli intressant då jag inte ens har suttit bakom en ratt någonsin. Hm tjuvåkte moppe när jag var tretton, men det räknas knappt.
Det har gått bra hittills med minibike om man säger så.

Minilycka: Att vara ledig halva sommaren.
/Lena    

Så underbart skönt att vara ledig.

Jag skulle lugnt kunna tänka mig längre lov, har inga problem att fylla tiden med böcker, film, radio, skrivande, träning, matlagning och en bunt tankar

Dagarna går alldeles för fort och på torsdag är det hem till Jönköping för att jobba i fyra dagar (får betalt för sju - me like obtillägg)

Men det gäller att vila effektivt, spanade in nästa kursers schema och man kan gott säga hejdå till det sociala livet.

Ja ja, det är i alla fall vår med krokusar, eller jag menar snöstorm med snö, eller jag menar vår igen och min röda vårjacka:)

Det händer inte så mycket liksom, men jag gjorde några nya övningar i cablecrossen på gymmet, vilket gjorde hela min dag lyckligare.

Träningsnörd? Ingen tvekan;)

Just det vaknade för sent i måndags, försov mig nästan till sjukgymnasten och kollade snabbt ut genom fönstret och tänkte vilken dimma. Men när jag stapplat ner till köket insåg jag att det var snö och det var rena stormen utanför. Mycket roligt att just då komma på att jag inte hade några pengar i plånboken och sjukgymnasten inte tar kort.

Okej det var bara att bita i det sura äpplet och vingla ner med cykeln till stan och ta ut pengar. Men nej. Punka såklart - alla glasbitar på Laholmsvägen hade nu gjort sitt. Så det var bara att knata i blixthalka och med ömmande ben mot målet. Blöt och snöig fick jag ta fram skamsna blicken till sekreteraren och böna om dispens och betala dubbelt nästa gång.

Hon förstod, hon hade också varit sen till jobbet.

Min sjukgymnast har uppgraderat mina träningsmöjligheter. Jag frågade honom om jag fick använda mig av roddmaskinen när jag tränar.

Jag sa att jag hade övat in en teknik där jag inte behövde flektera foten lika mycket så att jag undvek smärta. Då sa han:

När jag säger du ska ro, då ror du ordentligt... inte för länge bara.

Så jag rodde igår, ordentligt, enligt doktorn - ytterligare träningslycka.

Denna tisdag förgylldes även av en fika med vänner på Bar Mezzo där vi kom fram till att mitt huvud var för stort för badmössor, att vissa möjligen åt middag med sig själva framför spegeln och andra tyckte att, när killar tafsar på en på krogen så handlar det om ett abstrakt maktspel (vissa tyckte mer att de bara var fulla, dumma och utan baktanke) och temafester. En grund sammanfattning helt enkelt.

Minitankelabyrint: Jag tänker på att folk tycker att jag tänker mycket, därför tänker jag mer.

/Lena

Skrev en tenta som gick galant. Gick på stan, hittade ett billigt linne som till och med blev lika billigt som ett tjugopack ägg. Cyklade på gymmet så hjärtat rusade för att trycka ut den sista energin. Tog långduschen som aldrig annars hanns med mellan tentorna.

Senare låg jag på Maddes fluffiga vita matta, nysminkad, nyordnad och tänjde vadmuskulaturen (doctors orders) med ett regnbågsfärgat skärp från Australien samtidigt som jag drack bubbelförfriskningar emellan bytet höger ben vs vänster ben.

Gick till Morfars där soffor var bokade för tentafest, ännu snabbare gick kvällen som var belönade trevlig med mer bubbel, dans och högljudda diskussioner (hm... hör bara min egen röst när jag tänker tillbaka)

Vaknade sent på lördagen, kylskåpet gapade tomt, cyklade till Ica Maxi i min nya röda vårjacka... det började regna. Hmpf.

Beställde pizza från Medya och Björn Ekmark hade rätt, pizzan var nice.

Låg i Maddes soffa och kollade på en halv säsong av Greys Anatomy och det kändes konstigt att inte ha ett "måste" att göra.

Söndag, sol och en promenad som straffade sig med ruskigt skoskav. Ja, okej, jag fattar galoppen jag ska inte gå mera. (Doktorn kan ha ett förbund med en högre makt?)

Efter antiklimaxpromenaden blev det gymmet istället, så gott att ha tid igen.
Cyklade därefter i rödaste jackan, ett leende och med en kamera i högsta hugg genom Halmstad. Mitt mission var att föreviga våren.

En helg av lycka:)

Eftersom jag inte har några vettiga tankar kvar efter tentaveckan, allt är tuggummi, så blev detta ett mer redogörande inlägg över vad jag har gjort och vad som hänt. Men så kan det vara ibland. Bara generera energi och komma tillbaka.

Näpp nu har jag suttit i över en och halv timma och försökt att ladda upp bilder av min vårdag och alla helgäventyr, jag ger upp nu. Det blev en bild och sparsmakat.

Minipatent: Att uppfinna ett sugrör som är så lång att man kan ligga på golvet, i hängmattan på gräsmattan och förfriska sig utan att röra ett finger. Kanske borde beställa en snabbare nätanslutning också

/Lena

Att skriva tenta och känna sig tömd är en skön känsla.

Om inte detta sker, så är det ingen skön känsla. Hela hjärnan är då full av information som bara vill ut.
Där finns reflexbågar, målceller, vävnader, skelettkonstellationer, hela nervsystemet med latinska namn, muskeltyper, membranpotentialer, aktionspotentialer, leukocyter och till och med en hel lista över hypofysens framlobs utsöndrande hormoner.

Så mycket hade jag att ge.

På pappret hamnade inget av detta.

Så mycket beror på tentafrågorna tyvärr.

Efter tentan trampade jag energiskt på motionscykeln på gymmet för att bli av med lite frustration.
Där satt jag pustandes i maklig takt och tittade på en allmänt roande repris. Vad hände då?

Jo klockan blev så mycket så att de där knöliga programmen började. Ja ni vet, de där med en käck programledare som försöker få alla arbetslösa, ensamma, studenter, gymcyklare att ringa in och säga vad ordet ska var i de där små rutorna.

Jag funderade ett tag på att be en kille hjälpa mig att byta kanal, men det kunde ju verka pompöst av mig att be honom avbryta sina maxade bicepscurl, när jag själv bara kunde stiga av cykeln.
Men man vill ju inte tappa flåset liksom.

Vad kul och underhållande det var att cykla allt man orka i en timma, stirra på rutorna och tänka regnbåge för f-n, regnbåge, kan ingen ringa in snart?

Är det någon som egentligen tittar på sådana program? Är det någon som vinner någon gång?

För om ingen ringde in och sa regnbåge när det stod 175000 på rutan, då måste det ju bara vara bluff...

Nåja slut på aggressionerna.

Fick ett email från Indien idag där det stod att min kompis hade skadat sig när han surfat, nu blir jag ju inte glad för att han hade skadat sig, men lite småglad för att jag förstod - en spricka på L₃ processus spinosus.

Det känns lite som man har fått en minimal superkraft, som något häftigt litet vapen som James Bond.

Det är ju helt uppenbart att man känner sig cool när mamma ringer och säger att pappa har fått ryggskott och man säger: ah du menar lumbago? Han borde vila i psoasställning:)

Nix nu är det läggdags, ska upp och jympa med sjukgymnasten tidigt, så att jag kan anfallsplugga under resten av dagen.

Minifilosofi: Studier ger små superkrafter
/Lena

Då var det dags. Nu är det allvar.

Disken är diskad, blommorna är vattnade, jag har fyllt vattenflaskan och teet ångar i micron.

Jag smyger bort till radion och stänger av den fastän jag hellre vill lyssna på roliga fakta som att Sune ska bli musikal (barnboken av Anders Jacobsson och Sören Olsson) i stället. Men nej nu gäller det att vara tuff.

Jag loggar av facebook, ändå ingen där nuförtiden. DN får jag läsa en annan dag.

Msn blinkar men jag ignorerar och trycker "visa som offline" även om jag ändå finns här.

Jag radar upp alla häften på bordet, ett häfte för varje del av kroppen (7 st).

Nervsystemet där, cirkulationen där och jag antar att jag börjar med cellen och vävnader.

Från början liksom.

Jag radar upp proviant, extra drops päron, läkerol salmiak, pistagenötter och mörk choklad.
Här lär det ju inte svältas i allfall.

Det är tyst, jag hör bara datorns surr. Jag är ensam och det känns ensamt att ta sig an all information.

Elementen bubblar lite, det är vilsamt, men nej Lena skärp dig!

Fjorton timmars plugg har du framför dig. Inga ursäkter. Du har till och med ett fyllt kylskåp, likaväl som det kylskåpet är ett energilager vid trötthet så är det också så pedagogisk utformat att du kan resonera dig fram till vad som händer med maten när den börjar spjälkas i munhålan... och ja, you know all the way.

Fåglarna kvittrar utanför fönstret och jag undrar varför vi inte är lite mer enkla... på insidan.

Så även om jag är en muterad apa från ett ursprunget Big bang, kunde det inte ha varit lite lättare?

Så även om en hyperhappy Gud satt med lera, slabbade med färger och tänkte, nu jäklar ska detta bli något fint, kunde det inte ha varit lite lättare?

Så även om jag var en åsna, en fossil, en vattenamöba eller en parasit återfödd, reinkarnerad till människa, kunde inte kroppen ha ett system för alla funktioner?

Men såklart, i sådana fall hade vi ju inte varit coola, magiska, komplexa, mångfasetterade och alldeles outgrundliga på ett spännande sätt.

Så det är bara att plugga på, för att snart drabbas (kanske klockan ett i natt) av den underbara svårbegripligheten på ett givande sätt.

Miniångest: Fjorton timmars plugg, behöver jag säga mer.

/Lena 

"Försöka duger!", "det är tanken som räknas", "friskt vågat; hälften vunnet!". Dessa ordspråk gäller inte när man behöver dem... Mitt försök till att komma igång med studierna har misslyckats fatalt. Lakan, fiberdukar, handdukar, örngott, kläder och överkastet är tvättat. Lägenheten är ren. Diskberget är borta. Det enda jag har lyckats med är att jag ar röjt undan hindren som stod i vägen för att plugga. Jag la så mycket vikt vid det att jag inte fick studerat...

Jag ska göra ett tappert försök att komma upp 06 imorgon. Gamla knep, som kallduschar och gröt till frukost, skall stå mig bi! Hårdplugg med minimal tid till förfogande skall klämmas in! Lyckas jag med detta imorgon ska jag "fira" med ett hårt gympass. Denna metod ska i så fall försöka anammas varje dag, så långt det går, för att en vacker dag vara i kapp med studierna! Den dagen kan jag äntligen sakta ner på tempot; Vem vet, jag kanske känner att metoden fungerar och är något även för framtiden? Är det dags att ha 40 timmars skoldag, trots vana vid några timmar i veckan och 5-6 dagar helg? Är det dags att studera för glatta livet? Trots att det känns skrämmande...är det nog det som är meningen.

På tisdag får vi se om starten gick bra. Då ska jag få upp facit på bloggen, för allmän beskådning. Nu eller aldrig; har jag någon "sisu"?

Nu ska det nanas i 5 timmar :)

Ha det bäst gott folk!

Med vänlig hälsning,

Tapio

Jag har precis ätit lite mannagrynsgröt som jag slängde ihop. Det var gott, men jag kunde inte njuta av det till fullo eftersom jag visste att jag nu inte har något passande hemma till frukost. Äggröra och köttbullar? Lördagspannkakorna direkt till frukost? Vi får se när morgondagen nalkas.

Denna vecka skulle ägnas åt studier, träning och åter studier. Träningen har jag fått skippa nästan totalt. En framtand som jag har slagit av en gång för att sedan få den fastlimmad igen på tandakuten i Gbg, har börjat värka. Denna tand, som slogs av under ett försök att tämja en mekanisk tjur, värker något djävulskt när den utsätts för kyla eller när jag anstränger mig så pass att jag får hög puls. Tjejen trodde att det var förkylningsrelaterat. Tandläkaren sade att det förmodligen är nerven som drar sig tillbaka lite. I absolut värsta fall dör nerven ut och det blir rotfyllning. Ett annat liknande scenario utspelar sig om tanden värker olidligt framöver: Då får nerven plockas bort; Rotfyllning följer. Men men. Det kan ju också gå över :)

När det gäller studierna har jag ett stort problem. Jag har jättesvårt för att komma igång!!! Jag har sjukt mycket gammalt som ligger efter. Om jag begränsar mig till denna termins uppgifter är bördan fortfarande större än önskat. När jag sedan jobbat mig ikapp skall jag utarbeta en plan för att lyckas få in 3 inlämningar (som lossar 7,5 hp vardera) och bestämma mig för när och hur jag ska lyckas skriva tentan i Spanska 1-30 - fortsatt grammatik.

Steg ett för att komma igång lär vara att få normala dygnsrutiner. Jag får strunta i att Fråga Olle är på TV, ta mig i kragen och se till att lägga mig.

Ha det bäst!

Med vänlig hälsning,

Tapio

Japp så var det tentaplugg igen.

Har jag pluggat idag?

Ja, en timma.

Vad har jag gjort i stället?

Jo, gått på en solpromenad - roffade åt mig en påsklilja i slänten.

Fikat på Morfars även om diskussionen innehöll prat om muskelfibrer.

Cyklat och suttit i roddmaskinen på gymmet medan jag rabblade skelettets funktioner.

Mesta möjliga sprallenergi åtgången för att känna mig så pass lugn i kroppen så att jag kan kasta mig över böckerna nu.

I morgon ska jag få mina inlägg till skorna och jag hoppas på att jag då ska få gå på promenader legitimt enligt min sjukgymnast.

Lyssnade på radion idag och hörde en diskussion angående teknik, att det vore coolt att alla saker man köpte skulle ha en inbyggd GPS i sig. Då skulle man alltid kunna hitta sina saker som man tappade bort. Vilket jag skulle behöva. Eller så kanske det är dags att städa?

Men nej, jag har bestämt att jag inte ska drabbas av städmani denna tentaperiod (bara för att undvika att plugga), nu får det vara stökigt.

Solen går ner senare och senare, kan man bli lyckligare?

Men detta är inget jag får sitta och drömma om just nu, för det är dags att lära sig det lilla och det stora kretsloppet. Jag har ändå så pass mycket stresshormoner i kroppen att jag inte kommer på något väsentligt att skriva om... som ni kanske märker.

Miniuppmaning: Djupandas... sandbunkrarna på Tylösand är närmre än vi tror

/Lena

En inspirationsbild, känn värmen:)

Fredag morgon och jag hann precis med bussen till Getinge där jag skulle bli upplockad av en kompis som ändå transporterar bröd dit ner. Jag tyckte att det var en jättebra idé att snika skjuts när jag ändå skulle hem till Jönköping för att jobba.

Han ringde mig och sa att han var sen. Jag fick lunka bort till Statoil, smygglo lite på tidningar ända tills butiksbiträdet blängde på mig så mycket att jag var tvungen att köpa en.

När min kompis dök upp så tänkte jag: Nice, jag kommer att vara i Jönköping till elva.

Jag kommer att hinna gå till gymmet, käka i lugn och ro, gå till frisören, gå på stan, blogga och njuta av min lediga fredag.

Det blev inte riktigt så.

Det dröjde inte många kilometer innan min kompis chef ringde och sa att det saknades några backar med bröd från ett ställe i Smålandsstenar.

Efter flera samtal, insåg min kompis att det brödet som skulle ha kommit till Smålandsstenar hade hamnat i Gislaved i stället.

Det blev en resa upp till Gislaved, packa på bröd som blivit kidnappat, åka tillbaka till Smålandsstenar, för att sedan åka förbi Gislaved och vinka igen.

Vid det här laget var vi så sena att min kompis var tvungen att åka till tandläkaren direkt som han hade bokat.

Så istället för att släppa av mig i Jönköping som tänkt, så fick jag snällt brumma vidare söderöver till Norrahammar och sitta utanför en vårdcentral och tänka på min fredag som bara rann bort.

Jag startade min resa från Halmstad kvart i åtta och var framme i Jönköping klockan ett.

Det blev in på gymmet, pulsträna frenetiskt, försökte duscha, messa samtidigt som jag värmde maten på stekpannan (ingen mikrovågsugn). Jag brände maten, petade mig själv i ögat med mascaran och missade bussen till frisören.

Kom till frisören tio minuter för sent, med halv makeup och andan i halsen.

Jag tvingade min kompis att springa och köpa öronhängen och öronproppar för det hade jag ju helt enkelt inte fått med mig i all hast. Jag sminkade mig färdigt på frisörens toalett med stanniolpapper i testar runt huvudet.

Sen gick vi med raska steg och ställde oss i kö till spelningen med Lykke Li och Wildbirds and the peacedrums som förband och helt plötsligt var hela den krångliga fredagen värt det.

När jag tog av mig skorna, hoppade upp i soffan och fick bästa utsikten över scenen (händer ju inte så ofta när man är kort i rocken) så var det som om fredagen blev den jag hade önskat.

Detta var i alla fall anledningen till att det inte blev något bloggat i fredags.

Lång redogörelse av skuldkänslor:)

Jag har tjänat lite pengar till min trollfotsräkning och pluggat fyrtiofem minuter på bussresan hem i kväll innan min dator självdog. Lite nytta med mycket nöje kan man säga.

Miniekvation: Jag stänger in mig på 65 kvm, i 1 kök med 4 stolar, med 8 turkosa tallrikar och 1 kylskåp med mat. Jag drar ifrån 22 h träning och 66 h sömn, blir det då 11 dagar av tentaplugg?

/Lena