Ja, exakt så lyder faktiskt nyhetsrubriken på Svt:s texttv, sidan 129 i skrivande stund. Skrivande stund var i natt, runt 3-tiden. Detta försatte mig i ett sådant tillstånd att jag fick lite energi att faktiskt publicera en blogg. När jag skulle publicera hade dock hela bloggsajten havererat, så jag publicerar nu, kl 12 i stället.

Mangojakten kanske är värd att följas upp. Vi kom aldrig iväg till den där butiken efter att de pakistanska mangorna levererats. Däremot sprang, av en slump, Jonne på en mangosamling i matbutiken "Vi" vid Fridhemsplan, efter att han tränat. Cirka 30 kronor gick en Pakistansk Mango på. Smakar det så kostar det.

På kvällen var det dags för högtidsstund. Men... Jag vet inte varför. Jon vet inte varför. Vi vet inte varför. Varför den ohämmade smakorgasmen inte inträffade i våra respektive gommar. Den uteblev. Vi fick nöja oss med en hyfsat-sex-utan-klimax-smakupplevelse.

Visst var det gott. Ja, rentav väldigt gott. Men det var inte så gott som vi mindes. Eller ville minnas? Berodde det på att frukten inte skars och serverades av en äkta pakistanier, som vid vår pakistansk mango-debut? Berodde det på att Vi:s pakistanska mangoer är sämre än de pakistanska mangoerna i den där speciella Afrika-Asien-butiken? Eller hade vi helt enkelt överdrivit våra intryck från första gången?

Jag vet inte. Jon vet inte. Vi är förbryllade. Ja, konfunderade rentav.

Nåväl. Tydligen var det en 78-årig värmlänning som i skogen utanför Karlstad blev attackerad av en ilsken älg. Enligt egen utsago gick då gubben ner i sumobrottarställning och försökte sticka älgen i ögonen med sina gångstavar när älgen kom rusande. Efter åtta försök sägs älgen ha givit upp och avlägsnat sig.

Det där är vad jag kallar nyheter.

78-åriga sumobrottarmatadorer i de värmländska skogarna, det är sådant som skänker glädje. Hade vi haft en svensk Leno eller Letterman hade vår hjälte kunnat få komma till studion och demonstrera hur han gick tillväga. Jag hade suttit som klistrad. Vår svenska Leno eller Letterman hade frågat 78-åringen om han hade varit i Japan någon gång. Antagligen hade 78-åringen svarat att han inte hade det, men att han hade sett sumobrottare på TV.

Frågan som hade förblivit oställd, men som jag grunnat över:
Vem skulle vinna om en riktig sumobrotare hamnade i fejd med vår värmländske 78-årige sumobrottarmatador, utrustad med gångstavar.

Jag kommer aldrig få veta.

Men nu ska det jobbas.

Ha en finfin vecka.

Björn