Nu har skolan dragit igång för oss högskolestudenter och sommarlovet är till ända. För många studenter innebär detta att ens leverne finansieras av studiemedel från CSN. Men inte för min del. Då jag under förra läsåret ej lyckades ta det antal poäng som krävs för att bli beviljad studiemedel även under detta läsår, är jag nu tvungen att jobba för att dra in pengar. I går började jag jobba för bemanningsföretaget Maxkompetens. Ett företag som arbetar med uthyrning av studenter från universitet och högskolor samt uthyrning av akademiker med upp till 5 års arbetslivserfarenhet.

Själv är jag uthyrd till DHL där jag tre timmar/natt sorterar paket. Ett riktigt schysst extraknäck, som jag även hade under större delen av förra läsåret. Kan dock tära på både kroppen och knoppen om man har tidiga föreläsningar dagen efter. Inget problem för mig dock, då jag inte läser någon kurs utan endast är registrerad på Högskolan för att ta igen gamla poäng så jag kan få ut min examen.

Det finns enligt mig minst fyra taktiker gällande hur man ska lägga upp sovandet inför detta extrajobb. Jag utgår från det normala sömnbehovet på åtta timmar/dygn.

Taktik 1: Sover fyra timmar innan, samt fyra timmar efter. Är bra då man kommer i säng innan tolv (timmarna innan tolv är ju viktigast), samt att man inte sover bort halva nästkommande dag.

Taktik 2: Sover ingenting innan, utan kastar sig i sängen så fort man kommer hem efter jobbet och går upp när dagtidsarbetande folk tar sin eftermiddagsfika. Passar nattugglan.

Taktik 3: Som nattuggla vill man inte gå och lägga sig, men ändå känna sig lite utvilad när man ”stämplar” in. Då kan en ”powernap” (ca en halvtimme) vara på sin plats.

Taktik 4: Man har en tidig föreläsning dagen därpå och vill känna sig utvilad så gott som det går. Då sover man ca 7 timmar innan för att sedan ta en ”powernap” när man kommit hem från jobbet.

Precis som jag skrev i mitt inlägg ”Studiemedel” är de pengar som ett extrajobb generar i ett välkommet tillskott för den så annars tunna studentplånboken.

/Micke

Dagen därpå, alltså igår, begav vi oss upp på stan och njöt av varsin panini och kulglass från Hello - take away. Mycket stimulerande för smaklökarna blev betyget från oss alla tre. Innan det var dags för två tredjedelar av sällskapet att bege sig av från Halmstad drog vi nytta av det på sistone lite ovanligt soliga vädret genom att ta en tur ut till Tylösand. Äntligen! Jag som har längtat hela sommaren efter att få leka i havsvattnet, så himla gött! En klockren avslutning på en minnesvärd liten semestertripp. Mest minnesvärt var att jag fick spendera den med några av mina käraste vänner. Vänner som jag inte träffar så ofta sedan vi alla flytt Örebro.

/Micke

Klicka här för att läsa en artikel om den rådande studenbostadsbristen i Halmstad.

/Micke

Ikväll beger jag mig ner mot sydligare breddgrader, närmare bestämt Malmö. Här ska jag några dagar njuta av Malmöfestivalen tillsammans två vänner från Örebro, varav den ena ytterst lägligt ”råkar” ha en lägenhet i centrala Malmö. Kom i och med detta återigen att tänka på en utav fördelarna med att bo i Halmstad – nämligen närheten till storstäder som Göteborg och Malmö, samt medelstora städer som Helsingborg och Lund. Gå in här för att ta reda på avstånden städerna emellan.

Ses om några (soliga?) dagar!

/Micke

För er som inte är med på nollningen vill jag med tanke på sol och värme tipsa er om ett glasställe att besöka innan studierna drar igång, nämligen Smultronstället i Söderköping. Har själv inte varit där än, men min glassälskande morbror kan intyga om glassar i varierande storlekar, färger, sammansättningar och smaker. Låter smarrigt värre tycker jag!

/Micke

En trevlig hemmadag blev det denna soliga onsdag. Har både tvättat och bakat Indieninspirerade kanelbullar. Den indiska inspirationen kommer från saffranen och kokosen som också var ingredienser. Måste säga att de blev väldans goda och trevliga för ögat också då pärlsockret var rosa. Valde att dricka kaffe latte med kanel på toppen för att framhäva kanelsmaken från bullen. Detta är trevligt med att vara student, man kan baka bullar en onsdagsförmiddag samtidigt som tvättmaskinen snurrar och man behöver inte känna sig trött efter en lååång arbetsdag.

Efter att tvätten torkat och åter placerat sig i garderoben, fikat var uppätet och de resterande bullarna lagda i påsar tog jag mig en sväng på den östra sidan av stadens centrum. Vågade mig in i ett antikvariat. Det underliga med antikvariat är att de alltid ser så små ut utanför, men så stiger man in och hamnar i en affär ofta beståendes av flera små rum med trappor och gångar där gamla (och nya) böcker klättrar från golv till tak. Den sympatiske bokhandlaren hade dock inte den utgåva av Strändernas svall (Eyvind Johnson) som jag sökte, men blev däremot pålurad En stad i mörker av samme författare. Promenaden fortsatte mot Röda Korsets secondhand-affär där plånboken lyckligtvis fick stanna kvar i väskan. Förstår inte varför jag alltid lurar på mig själv massa onödiga, men roliga, ting i secondhand-affärer?!
Målet för min promenad var dock biblioteket. Och vilket mål det blev! De har en utställning på Stadsgalleriet som visar nyskapande ung design som verkligen var jättebra och intressant! Våga Dig dit, även om Du inte är någon museimänniska!

På biblioteket har jag lätt för att glömma tiden, så även idag. Gick där i godan ro och letade böcker. Tycktes som de inte hade inne någon av de som jag vill läsa så här i slutet av sommaren. Tiden gick, jag pratade med bibliotekarien om råd och fick beställt två böcker från ett annat bibliotek. Fick dock med mig två andra böcker hem, samt en film: Eternal sunshine of the spotless mind. Har faktiskt sett den innan, men kände ett behov och var ju tvungen att följa den viljan.

Angående det där deckarträsket som jag nämnde sist så måste jag erkänna att jag inte känt av någon abstinens sedan jag avslutat Agatha Christie-boken. Skönt. Men visst var det spännande på slutet och chockande när de avslöjade mördaren. Jag förstår alla som praktiskt taget äter deckare!

Värmde en frusen pizza till lunch..inte så spännande, men ibland handlar det om näringsintag (hur mycket näring det nu är i en halv pizza?) och inte av njutning.

Må väl och var lycklig!
/Elin

Jag har under de senaste två åren i Studentkårens tidning "Motvinden" rapporterat om Högskolans nya idrottsanläggning och dess utveckling, men inte sett det färdiga resultatet förrän några dagar sedan. Mycket fräsch och rik på möjligheter lyder min bedömning. Det är riktigt kul att Högskolan har investerat i ett centrum för idrott och hälsa och jag hoppas verkligen att denna investering kommer att utnyttjas och förvaltas på ett vägvinnande sätt.

Stod på åskådarplats och blickade ut över själva idrottshallen. De moderna basketkorgarna, de snygga basketaffischerna utanför hallen samt det faktum att Halmstad Basket kommer att träna samt lira matcher här fick det att börja klia i mina fingrar då längtan efter att vidröra det brandgula lädret spred sig genom min kropp. Är du, tjej som kille, sugen på att fortsätta/börja din basketkarriär som spelare eller tränare här i Halmstad, tveka då inte att gå in på denna sida!

Det är upp och ner. Rummet. Livet. Världen.

Min sämsta egenskap (jag överdriver INTE) är att packa.

Hur svårt kan det vara?
Lägga saker i en väska, kartong eller liknande. Jag klarar knappt av att packa till en helgresa, än värre att flytta hela mitt bohag. Kanske tror man att problematiken ligger i VAD som ska packas. Men icke! Detta ser jag till att föra listor över. Listor med namn som: Indien dec 05, Hultsfred 2003, Hemsedalsresan med tjejerna, Att ta med till mammma och pappa över helgen. Vilken noggrannhet! Och det är inte bara så att sakerna står uppradade efter varandra. Nej, de står på olika ställen spridda över pappret med egna små rubriker liknande: Toalett, Tidsfördriv, Kläder, Viktigt.

Kanske ligger problematiken istället i att jag packar för mycket? Eller rent av för lite grejer? Nej, det vill jag inte påstå. Visst, tjejerkompisarna tittade konstigt på mig när vi vägde in vårt bagage inför Greklandsresan i augusti 2004; 11,5kg... och när jag öppnade hörde man nästan ekot studsa mellan sommarklänningar, toalettrullar och solcrème. De själva hade knött ner HUR MYCKET GREJER SOM HELST. Och här måste jag erkänna, det låg vissa viktiga saker kvar hemma. Men för mycket har jag nog också lyckats med någon gång i livet.
Åter till problemet.
Det handlar om att få ner det i väskorna/kartongerna. Jag vet inte hur man gör. Jag vet vad som ska med, jag vet för det mesta vilken väska som är smartast, men någonstans på vägen havererar det.

Det ligger till såhär: jag behöver moraliskt stöd. Hemma hade jag mamma. Hon fick sitta på en stol på mitt rum och komma med glada tillrop. Nu när man blivit så stor att hon inte bor i samma hus, eller stad för den delen, är det jobbigt.
När jag skulle flytta förra sommaren blev det kaos. Kroppen, psyket, allt kollapsade.
Så därför skulle det den här gången bli ändring när jag juni skulle flytta ut från mitt älskade studentrum på Västersol och in i en "riktig" lägenhet.
Men icke.
Hur såg mitt rum ut just när klimaxen i packningen närmade sig?
Både tredje, fjärde och femte världskriget hade varit där inne och vänt. Utan att städa efter sig. Och städa slutade jag att göra i april. Det är ju ingen idé att städa när man snart ska flytta, vilket resulterade i att jag nös vid minsta förflyttning av någonting.

Nåja, jag hade i alla fall tänkt ha ordning denna gång. Lägga sakerna smart i olika kartonger. Men man kan ju inte lägga alla böcker i samma kartong, då blir ju den jättetung. Detta gjorde att alla kartonger innehåll böcker, kläder och småprylar. Allt huller om buller. Och sedan började kartongerna att ta slut till råga på allt. Jaha..jag hade ju några resväskor att ta till, men vad packar man i dem? Det skulle ha varit kläder då. Men de låg ju i alla andra kartonger. Och badrummet hade jag inte ens rört. Inte köket heller för den delen. Får väl flytta alla de klara kartongerna och sedan packa upp dessa för att sedan igen packa ner det som inte fick plats. Vilket virrvarr! Och i den nya lägenheten fanns knappt några möbler, eller byråer. Hmm..vart skulle jag göra av allt? Vill ju inte att allt ska fastna i kartongerna.

Försvann från problemet nu märkte jag. Packning i alla fall. Jag förstår inte. Jag är ju så organiserad annars. Jag har pärmar med små trevliga etiketter på, och jag planerar att skapa snygga kartonger med etiketter på för sådant som inte kan sättas i pärmar. Har tänkt att de ska innehålla följande saker.
nr1: pynt och present, innehållande kuvert, brev, kort
nr2: pyssel och sytillbehör, extraknappar
nr3: skickade vykort, julkort, brev
nr4: minnen, biljetter, visitkort, program, resegrejer
Låter bra va? Har till och med gjort en liten lista över detta inne i Excel. Överdrivet? Nej, flykt från packningen och uttråkningen..




Undrar om alla andra tycker att det är kul och lätt att flytta? Kaoset i min hjärna har nästan lagt sig, men fortfarande kan jag få panik över att allt inte är i ordning här i den nya bostad än. Har ju ändå bott här i över två månader nu....

/Elin












Observera att dessa små varelser finns i hela Halmstad. Ganska söta när de är små och roliga när de vankar ned för Storgatan och kollar på folk...

Hur som helst är det VIKTIGT att ni är noga med att kolla upp/beräkna hur mycket pengar utöver studiemedlet ni kommer att tjäna per halvår. Detta eftersom det finns ett fribelopp och överskrids detta är man ej berättigad till fullt studiemedel. Gå in här för att läsa mer om fribeloppet.

/Micke

Om ni dyker upp i Halmstad innan nollningen sätter igång tycker jag att ni (badkrukor eller ej) ska passa på att utnyttja det nästintill tropiska vädret genom att besöka någon/några av de stränder som finns i och utanför denna stad. Här kan ni läsa lite om dessa stränder. Själv har jag gått och längtat efter att kasta mig i det salta vattnet, så jag får helt enkelt jobba effektivt med att få i ordning min nya lya.

Simma lugnt

/Micke

  Tylösand

Nu har nog de flesta av er som blivit antagna fått hem information om nollningen. Nollningen i Halmstad är ansedd som en utav de främsta i vårt avlånga land. Tio intensiva, men oförglömliga dagar fyllda av olika slags aktiviteter. Nollningen är ett klockrent tillfälle att lära känna sina klasskamrater, andra studenter, Högskolan och Halmstad. En bra start innan själva studierna kör igång. Ordet ”nollning” har sedan många år tillbaka tyvärr blivit förknippat med förnedring och extrema fylleslag p.g.a tvång. Jag tror i och för sig att denna form av nollning till största delen har tillämpats på gymnasieskolor och inte på högskolor/universitet. Hur som helst så handlar nollningen i Halmstad om att ge er nya studenter en positiv introduktion till tiden som student samt givetvis ha kul! Alla aktiviteter är frivilliga och om jag inte missminner mig så ska det alltid finnas tillgång till alkoholfria alternativ när det väl tillåts dricka alkohol.

Jag har själv många fina erfarenheter och minnen från nollningen i Halmstad då jag både blivit nollad och nollat. Ett problem dock som kan uppstå för vissa är boendefrågan. Alla har ju tyvärr inte lyckats skaffa boende när nollningen drar igång. Men problem är ju till för att lösas och detta är inget undantag. Ta ett snack med dem som nollar er eller kanske någon av era klasskamrater när ni väl är på plats, så kommer ni tillsammans säkert fram till någon lösning. M.a.o: Låt inte boendeproblemet hindra er från att delta. Ett annan situation som kan uppstå är att man fortfarande jobbar och därför endast kan delta vissa dagar under nollningen. Ingen fara här heller. De som nollar och även klasskamraterna hjälper er nytillkomna nollor till rätta. Ja menar, bättre att delta lite än att inte delta alls (klyschigt, men sant).

Som ni förhoppningsvis förstått vid det här laget så är mitt tips till er att delta i nollningen. Missa inte denna chans, för bättre start på högskolelivet får ni inte enligt mig!

 

Yes, bussen mot Tylösand är inte alltid så himlans lugn och trevlig, kanske påverkar klockslaget miljön i bussen. Med allt från pensionärer, studenter och turister fylls badbussen mot Tylö. Tycker egentligen att man borde åka buss ännu oftare än vad man gör, men cykelns exemplariska resesätt konkurrerar ut Hallandstrafiken när jag får välja.

Ibland kan jag sitta halva vägen ut till Vilshärad (halvvägs går alla andra av på Tylösand) och bara kolla på folk. Gissa ålder, lyssna på samtalsämnen, kolla kläder och bara drömma mig bort. Jag tror att man ibland kan bli lite för centrerad till sitt egna liv och sin egna situation att man får för sig att alla andra är biroller i "filmen om mig". Helt plötsligt inser man att man själv faktiskt är biroll i alla andras biografier.

När jag var på semester i Indien för ett halvår sedan var det flera av de indiska familjer som kom fram på stranden och frågade om vi ville vara med på deras bild. Och ja, varför inte? Alla samlades runt en, de sa till mig att le och så fick någon ta en bild. Det roliga sedan var att fotografen också ville vara med på bild ihop med oss exotiska turister, så då fick någon annan ur familjen ta en bild också!

Så tänk vad många fotoalbum man sitter i och tänk vad många "biografi-filmer" man är med...Ibland har man huvudrollen, ibland en viktig biroll och ibland får man nöja sig med att vara statist.

Må väl, se andra och ta den roll Du blir tilldelad för tillfället!

/Elin


(Den snygga bilden på bussen har jag lånat från Hallandstrafikens hemsida. Tack så mycket!)

Precis som Elin har även jag medverkat i Motvinden, som ges ut av Högskolan i Halmstads studentkår. I två år, från 2004-2006, skrev och fotade jag med glädje och fingerfärdighet. Första året som just skribent/fotograf för att under andra året iklä mig rollen som biträdande chefredaktör. Det var en mycket givande och lustfylld sejour. Men var har tidningen fått sitt namn ifrån? Jo, enligt redaktionen från 1992, då tidningen för första gången skådade dagsljuset, syftar namnet på den motvind som Halmstadstudenterna utsätts för. Främst när man med cykel tar sig fram genom staden, men även i form av dyr kurslitteratur, uteblivna studiemedel, etc. Men detta var alltså 1992... Jag överlåter dock givetvis till er själva att under er studietid bedöma hur pass mycket motvind ni har. Hoppas såklart att den blir minimal. Kan ändå nämna att det även idag blåser på ganska bra i Halmstad, speciellt på Laholmsvägen.

Att gå med i en eller flera av studentkårens olika föreningar är någonting jag verkligen rekommenderar! Här finns ju möjligheten att träffa människor som man delar samma intresse med, utbyta erfarenheter, skaffa sig nya värdefulla kunskaper samt ha kul såklart. Föreningsengagemang är också en bra merit att ha med i sitt CV när man söker jobb. Så kom därför ihåg att alltid begära ett intyg (skrivs i regel av föreningens ordförande) på att ni varit verksamma inom en förening.

/Micke

 
Visst blåser det en hel del i Halmstad, men detta foto visar inget annat än prov på en av mina vänners atletiska förmåga.

Mailet resulterade i alla fall i att jag ska försöka fixa ihop lite artiklar och känner någon annan att denne är dösugen på att skriva lite schyssta fakta, gräva efter lite skelett i skolans garderober eller helt enkelt bara recensera en bok så tycker jag att denna någon ska klicka här för att få lite mer info.

/Elin



På tal om något helt annat...Jag har hört att danskarna är bland de lyckligaste människorna. De ska tydligen ha ett väldigt lågt självmordsantal varje år, men dör å andra sidan förhållandevis tidigt. Kanske har det att göra med att de verkar äta väldigt mycket fet och ohälsosam mat, röker mycket och dricker mycket öl. De kanske resonerar som så att de inte har tid för depressioner för livet är ändå så kort?! Man ska alltså passa på att njuta en kort tid istället för att ha tråkigt en lång tid...?(ska tillägga att mina källor för ovanstående resonemang är inte helt tillförlitliga, men ändå intressanta och tänkvärda)