Mellan Ett & Noll

Känslomänniska som jag är blir jag förvånad var gång jag hamnar i ett neutralt känlsoläge. Vanliga dagar är det upp eller ner, ett eller noll, svart eller vitt. Men ibland blir det alltså vakuum, eller som Bo Kaspers uttrycker det:

För henne är det dag och natt
det är solen eller månen
Det är tårar eller skratt

norra Norrland eller Skåne

 

Egentligen är jag väl en otroligt realistisk person, men tänk vad skönt det vore att vara en obotlig romantiker, en galet olyckligt kär människa, bara låta känslorna skapa hela tillvaron. Ärligt talat hade det nog inte fungerat för mig. Jag planerar för mycket, gör för mycket, vill för mycket, föreslår för mycket, men kan samtidigt aldrig bestämma mig. Trots detta är jag en känslomänniska som blir helt förtvivlad när jag hamnar mitt emellan. Så ska det inte vara det. Det ska vara "marginal eller mitt". Undrar om man kan vara en känslomänniska av det realistiska slaget? I så fall är jag nog det.
Ska det vara, så ska det vara.

 

Denna söndag ger jag er alltså Bo Kaspers Ett & Noll:







Söndagskärlek är för övrigt otroligt underskattat...
/Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback