Måndag förmiddag. Kaffet har landat i magen och pluggandet har avstannat *gäsp*. Sant är även att jag studerar bäst före frukost. Efter att ha funderat på om jag var sjuk eller inte beslöt jag mig för att stiga upp några minuter efter åtta imorse.
Det där med att vara sjuk är lite underligt när man är student. Man har ju ingen att ringa och sjukskriva sig till, vilket även innebär att man inte får höra orden: Det är lugnt. Stanna Du hemma idag och krya på Dig!
Man kanske skulle betala någon för att få ringa och sjukskriva sig på låtsas bara för att få höra att man ska krya på sig?

Här kanske även är läge att erkänna att mitt absoluta sjukdomstillstånd kanske inte är livshotande. Men, inte för att klaga på andra könet, jag blir väldigt sjuk när jag är sjuk. Tänk er mannen i reklamen som har en handduk över huvudet och klagar på kvinnor som beklagar sig över att föda barn. Det är jag i ett nötskal!
I fredags kände jag smärta mandlarna (om jag tryckte lätt på dem) och det var nästan otroligt jobbigt att svälja.
- Japp, jag håller nog på att bli sjuk.

Det höll sig i helgen, men igår när jag skulle lägga mig visade termometern 36,9. Och man ska väl lägga på 0,1? för många kanske detta är feber i motsatt betydelse, men jag misstänker att jag har en kroppstemperatur närmare 36 än 37, vilket gör att jag är jättesjuk vid 37,5. Sedan ska det ju läggas till att jag är redo att slänga in handduken vid en halv grads feber?
Summan av kardemumman: jag är nog lite sjuk.
Har redan beklagat mig för en vän samt mig själv. Peppar mig själv medan jag sitter med en essäfråga och tänker: Bra Elin, Du pluggar fastän att Du är nästan jättesjuk! 

Denna sjukdag ger jag er min nya låt-som-gör-att-jag-vill-dansa-galen-popdans-hela-natten:

Maia Hirasawa - And I found this boy



Till er andra sjuklingar: Krya på er!
/Elin