Kalashumöret var på topp igår när jag och tjejerna la grunden för en helkväll på Kårpuben. (Tack Bella (lilla bilden) för schysst musik och vattenpiperökning. Nice!) Och när jag använder  ordet helkväll så menar jag egentligen fram till 00,46.
Då tröttnade jag på att mingla runt och vara trött (full?) och ville gå hem.


Snälla Sara (bilden) gjorde mig sällskap ända fram till porten och den där pastan med curry utanför Kåren gjorde sig riktigt bra i min mage.

Ibland är jag så himlans duktig och ställer fram en vattenflaska vid sängen innan jag går på fest. Men icke igår! Vaknade med en öken i munnen och höll på att dö av törst när klockan visade 06,10. Upp ? leta ? leta ? leta. Hittade flaskan som tur var innehöll vatten och: NJUTNING! 

Somnade om i ett par timmar innan klockan ringde för uppstigning 7,30. I kursen jag läser nu, 5 poäng Specialpedagogik , ska vi tydligen spela in ett fabricerat utvecklingssamtal. Sagt och gjort. Klockan 9,00 var man filmstjärna och improvisationen var stor. Pierre, vad gör en filantrop och är det verkligen är yrkesutövare? Och varför väljer man att åka på semester till Burkina Fasor när man ska hitta på ett resmål? Jaja? det blev ett utvecklingssamtal till slut i alla fall.. mer eller mindre realistiskt? 

För övrigt undrar jag ibland om hjärnan, eller då speciellt minnescentrat, tar små smygsemestrar utan förvarning. När jag skulle lämna min enkla boning igår lyckades jag först glömma vantarna. Uppe och hämta. Sedan kom jag på att det kanske kan vara bra att ha med sig glidpassen ifall det är kö. Upp och hämta. Väl nere vid dörren ut kommer jag på en annan grej: vin! Brukar man inte ha med sig lite vin när man går på fest? Upp och hämta!

Ska nog slappa framför ett avsnitt av Seinfeld nu och sedan slumra in och njuta av att det är fredag imorgon.
Fredag = fika och tvättkväll (kanske sushi någon?) 

/Elin - som blir galen på bloggen när det segar. Måste lära mig att inte skriva inlägg på kvällen, det går så segt då.