"Försöka duger!", "det är tanken som räknas", "friskt vågat; hälften vunnet!". Dessa ordspråk gäller inte när man behöver dem... Mitt försök till att komma igång med studierna har misslyckats fatalt. Lakan, fiberdukar, handdukar, örngott, kläder och överkastet är tvättat. Lägenheten är ren. Diskberget är borta. Det enda jag har lyckats med är att jag ar röjt undan hindren som stod i vägen för att plugga. Jag la så mycket vikt vid det att jag inte fick studerat...

Jag ska göra ett tappert försök att komma upp 06 imorgon. Gamla knep, som kallduschar och gröt till frukost, skall stå mig bi! Hårdplugg med minimal tid till förfogande skall klämmas in! Lyckas jag med detta imorgon ska jag "fira" med ett hårt gympass. Denna metod ska i så fall försöka anammas varje dag, så långt det går, för att en vacker dag vara i kapp med studierna! Den dagen kan jag äntligen sakta ner på tempot; Vem vet, jag kanske känner att metoden fungerar och är något även för framtiden? Är det dags att ha 40 timmars skoldag, trots vana vid några timmar i veckan och 5-6 dagar helg? Är det dags att studera för glatta livet? Trots att det känns skrämmande...är det nog det som är meningen.

På tisdag får vi se om starten gick bra. Då ska jag få upp facit på bloggen, för allmän beskådning. Nu eller aldrig; har jag någon "sisu"?

Nu ska det nanas i 5 timmar :)

Ha det bäst gott folk!

Med vänlig hälsning,

Tapio